I Kungälvs kommun i Västra Götalands län bodde i juni 2016 43 048 personer. Kommunens centralort är Kungälv, en ort med ungefär 23 000 invånare som ligger ungefär 2 mil norr om Göteborgs centrala delar. Några av de populära sevärdheterna i Kungälv är Marstrand, som ofta benämns som landets seglingshuvudstad, Ragnhildsholmen, en holme där ruinen av en 1200-talsborg är belägen, och givetvis Bohus fästning, ruinen av en fästning från 1300-talet.
Kungälvs historia
Från början låg Kungälv tre kilometer längre västerut än vad orten idag gör, och kallades då Kungahälla, Kongehelle och Konungahälla. Kungahälla nämns i en förteckning över städer i Norge från 1130-talet och förekommer också i isländsk litteratur från 1200-talet. Arkeologiska fynd har också visat att platsen var bebodd under 1100-talet. Det moderna namnet Kongälv, vilket senare blev Kungälv, tillkom inte förrän någon gång omkring år 1500. Den isländske författaren och historikern Snorre Sturlasson menade att Kongahälla var den plats där ett möte mellan de tre nordiska kungarna träffades år 1101 för att sluta fred. Till minne av detta möte restes 1959 en staty vid namn ‘Tre kungar’ på Nytorget i Kungälv.
År 1135 jämnade det västslaviska folket venderna staden med marken. Kongahälle blev senare återuppbyggt, men skulle komma att förstöras fler gånger under historien. Hansaförbundet brände ner sedan år 1368 och svenskarna gjorde detsamma såväl år 1563 som år 1612. År 1614 kom staden att flyttas och kallades nu för Ny-Kungälv, på order av den danske kungen Kristian IV och under skydd av Bohus fästning. År 1645 lyckades dock svenskarna ännu en gång bränna ner staden. Kungälv blev svenskt år 1658, i samband med freden i Roskilde, och förlorade då sin rätt att bedriva utrikeshandel. På den här tiden hade Kungälv inte mer än ungefär 600 till 800 invånare. Under mitten av 1600-talet flyttades också staden från den plats under fästningen där den låg, till dess nuvarande plats. Denna flytt var färdig ungefär år 1680.
I mitten av 1700-talet gav fiskets uppblomstring staden ett uppsving och invånarantalet ökade mellan år 1751 och 1804 från ungefär 600 till 1 050 personer. År 1762 återfick Kungälv dessutom sin rätt att bedriva utrikeshandel. Under en längre tid var Kungälv den minsta staden i Bohuslän. Inte förrän 1910- gick staden om Marstrand, med hjälp av jordbruket som då var den mest blomstrande näringen. År 1875 startades Kungälvs glasbruk och det var sedan verksamt i drygt 80 år innan det 1956 lades ner. Göteborgs Kex, som grundades 1888, är den mest kända fabriken i Kungälv och också en av de största arbetsgivarna i staden.
Näringslivet i Kungälv
Kungälv har ett strategiskt läge med närheten till Göteborg, har goda förbindelser och erbjuder goda förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Det som karaktäriserar näringslivet i Kungälv är det stora antalet småföretag, samt de företag som växer i storlek och utvecklas. De flesta av tillväxtföretagen i regionen är belägna i just Kungälvs kommun.
I Kungälv finns över 2 300 aktiva företag som är verksamma inom utbildningssektorn, offentlig förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsbranschen. De allra flesta av företagen i kommunen är små till storleken och dessa är verksamma inom en rad lika branscher. De dominerande branscherna är tillverkningsindustrin, parti- och detaljhandelsbranschen, transportbranschen, fastighets- och företagstjänster, samt jordbruk, jakt och skogsbruk. De branscher som sysselsätter en stor del av de anställda inom kommunen är handelsbranschen, tillverkningsbranschen och transportbranschen. År 2015 fanns totalt 5 092 arbetsställen i Kungälvs kommun, varav 764 (15,0 procent) fanns inom areella näringar såsom jordbruk, skogsbruk och fiskerinäringen, 960 (18,9 procent) inom industribranschen och 3 368 (66,1 procent) inom tjänstesektorn.
Rollsbo, med sitt strategiska läge i närheten av E6 är Kungälvs största verksamhetsområde med sina cirka 300 företag. Flera företag som är verksamma inom branscher som är beroende av en god logistik, som till exempel bilindustrin och livsmedelsindustrin, har valt att etablera sig i Kungälv tack vare de goda förbindelserna samt närheten till hamnen i Göteborg och flygplatserna i Landvetter och Säve. Några exempel på dessa företag är ICA med sin distributionscentral, Arvid Nilsson och Michelins däckdepå. I de centrumnära områdena Skälebräcke och Ängegärde är ungefär 120 företag verksamma, bland annat Kungälvs Trä, Bilab och Kungälvs Rörläggeri.
De 15 största privata arbetsgivarna 2014 var ICA Sverige, följt av Orkla Confectionery & Snacks Sverige, Bilfinger Industrial Services Sweden, Bror Tonsjö, City Gross Sverige, Kungälvs Livs, Mediatec Solutions Sweden, Swedish Match North Europe, Arvid Nilsson Sverige, Bilia Personbilar, Michelin Nordic, Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, Praktikertjänst, Renova Miljö, samt Svenska N’Ergy. I Kungälv har antalet privata arbetsplatser per 1 000 invånare ökat från 94,33 år 2002 till 117,33 2015.