Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län som har 40 412 invånare, vilket gör kommunen till den 63:e största av landets totalt 290 kommuner. De största orterna i kommunen (i storleksordning) är Lerum, Floda, Gråbo, Olstorp, Björboholm, Sjövik, Tollered, Öxeryd, Stamsjö, samt den del av Norsesund som tillhör Lerums kommun. En del av Norserud tillhör Alingsås kommun. Den bebyggelse där Lerån och Säveån möts, utvecklades efter hand till en by dit bosättningar sedermera spred sig till andra platser i Lerumsdalen. Ortsnamnet Lerum kommer av ordet “ler”, vilket betyder lera, och ändelsen “um” betyder någonting i stil med hem, gård eller by. Ortens kyrka uppfördes på 1600-talet och järnvägen drogs förbi orten mellan 1855 och 1857. Bland de kända personer som har en anknytning till orten finns inte mindre än tre ishockeyspelare: John Klingberg, Loui Eriksson och Viktor Stålberg.
Näringslivet i Lerum
I Lerum finns närmare 4 000 registrerade företag och i kommunen har en rad olika företag som ställer höga krav på god logistik etablerat sig. Lerums Företagspark Stenkullen är belägen i närheten av E20, varifrån det inte tar mer än ungefär 20 minuter att färdas med bil till flygplatsen i Landvetter eller till Göteborgs centrala delar. Denna förbindelse, tillsammans med det faktum att det går lokaltåg till Göteborg en gång i kvarten, gör att förbindelserna till och från kommunen anses vara mycket goda. Detta är också en av anledningarna till att en rad olika framgångsrika företag som ställer höga krav på goda logistikmöjligheter har valt att etablera sig i företagsparken. Några exempel på dessa är Bim Kemi, Daimler Chrysler, Stihl Norden, Norlander Food, Piwa Food, Auto Adapt och Hellbergs Safety.
Antalet privata arbetsplatser per 1 000 invånare i Lerums kommun var 2015 103,37, varav 73,04 inte hade några anställda och 30,52 hade en eller flera anställda. Motsvarande siffror för hela landet var totalt 127, varav 90 inte hade några anställda och 37 hade åtminstone en anställd. År 2002 hade Lerums kommun 83,89 privata arbetsplatser per 1 000 invånare, varav 70,45 inte hade några anställda och 21,55 hade en anställd eller fler. Detta kan jämföras med snittet i riket som år 2002 var 98,16 privata arbetsplatser per 1 000 invånare, varav 70,45 inte hade några anställda och 27,7 hade en eller flera anställda.
År 20015 hade Lerum 4 201 arbetsställen. Av dessa fanns 374 (8,9 procent) inom areella näringar såsom jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring, 790 (18,8 procent) inom industrin och 3 037 (72,3 procent) inom tjänstebranschen. De största arbetsgivarna i kommunen 2015 var (i storleksordning) Lerums kommun, Västra Götalands läns landsting, Assistansbolaget Larga, Sparköp i Lerum, Autoadapt, Söne Buss i Göteborg, Alminia, Andreas STihl Norden, BIM Kemi, Humana Omsorg, och ISS Facility Services.
Strategiska och medvetna satsningar på näringslivet
I januari 2012 antogs en näringslivsstrategi för kommunen i fullmäktige. I den finns tre mål uppsatta: att kommunen senast 2015 ska vara bland de 10 främsta procenten av landets kommuner i de två viktigaste rankingarna av företagsklimatet i Sveriges kommuner, att 1 000 nya arbetstillfällen ska skapas till och med 2015, samt att andelen sysselsatta i miljösektorn i kommunen ska vara högre än genomsnittet i länet senast 2015. Att Lerums kommun gör en medveten satsning på företagandet i kommunen är tydligt. Osmickrande betyg i olika rankingar och företagare som visar missnöje i enkäter har nämligen fått kommunen att från och med september månad 2016 starta en ny näringslivsenhet, som har till uppgift att stärka näringslivet i kommunen.
På så vis hoppas kommunen i framtiden kunna nå en bättre plats än den 146:e-plats som kommunen innehar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets 290 kommuner. 146:e plats kanske inte låter särskilt dåligt, men faktum är att Lerums kommun till exempel hade sjunkit inte mindre än 113 placeringar på punkten “kommunpolitikernas attityder till företagande”. Det finns bevisligen en del att jobba på när det gäller företagandet i Lerums kommun, någonting som kommunen nu också har insett och försöker att åtgärda.
I branschorganisationen Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i våra kommuner, har Lerums kommun sjunkit från 16:e plats 2006 till 183:e plats 2016, vilket är en ganska anmärkningsvärd försämring. Nyföretagandet i kommunen har dock ökat under de senaste åren och översteg faktiskt snittet i landet år 2015. Från 9,6 procent nya företag 2007, har andelen nya företag i kommunen ökat till 12,6 procent 2015. Motsvarande siffror för landets kommuner i stort var 9,9 procent 2007 och 11,9 procent 2015. Detta är alltså en positiv trend som Lerum förhoppningsvis kan bygga vidare på under de kommande åren.