Lidköpings kommun i Västra Götalands län hade i juni 2016 39 235 invånare, vilket gör kommunen till den 65:e största av landets 290 kommuner. Centralort i kommunen är Lidköping som har drygt 39 000 invånare. Orten Lidköping fick sina stadsprivilegier år 1446 av Kristofer av Bayern, som då var kung i landet. Därmed är Lidköping den första staden som är belägen vid sjön Vänern. En stor del av Lidköping brann år 1553 ner under en stadsbrand. Detta år beviljade Gustav Vasa staden tre år av skattefrihet. År 1560 befallde han dock att Lidköping inte skulle få byggas upp igen, utan istället flyttas till det som kallades för “Huffudnaes”, vilket är den plats där Vänersborg senare kom att anläggas. Gamla staden och en del av innerstaden (den del som är belägen på östra sidan om vattendraget Lidan) var det enda som bestod av Lidköping fram till 1672, det vill säga 119 år efter branden.
Riksrådet Jacob De la Gardie fick år 1615 ett grevskap som hade sitt säte i Läckö, för sina framgångar i det fälttåg han lett som stöd för den svenska kandidaten till Rysslands tron. Han gavs också rätten att anlägga en stad men den rätten utnyttjade han aldrig. År 1651 tilldelades han istället Lidköping stad av Drottning Kristina. År 1849 drabbades Lidköping av ännu en stor brand, vilket resulterade i att i princip hela den gamla staden förstördes. Ett minnesmärke efter denna brand restes 1949 där branden startat. Det enda som idag är kvar av den gamla staden från tiden före denna brand är ett kvarter som idag kallas för Limtorget.
De första stenhusen i Lidköping byggdes på 1860-talet och år 1874 fick staden en järnväg. År 1877, 1899 och 1908 öppnades ytterligare tre järnvägar och nu började de första stora industrierna i Lidköping att växa fram, bland annat Lidköpings Mekaniska Verkstad, AB Kronsåga, Lidköpings porslinsfabrik och AB Lidköpings Vikingsågar. Två tändsticksfabriker, ett bryggeri och en råsockerfabrik med tillhörande raffinaderi tillkom också på den här tiden.
På 1980- och 90-talet försökte man faktiskt att byta namn på staden till Lidköping-Vänern och senare också Lidköping vid Vänern, eftersom man var trötta på att staden blandades ihop med Linköping. Dessa namnförslag avslogs dock av flera olika anledningar, inte minst att namn av den här typen inte hade någon tradition i landet, vilket var fallet på andra håll i Europa.
Näringslivet i Lidköping
Lidköping är en sjöstad, vilket har gjort att rederier som till exempel Thunbolaget har etablerat sig här. De öppna landskapen har också gjort staden attraktiv för företag som har en koppling till jordbruk, såsom Lantmännen, Fazer Bröd, Frebaco Kvarn och AnalyCen. Dessutom är tillverkningsindustrin framträdande och innefattar stora arbetsgivare som exempelvis Lidköpings Värmeledningsindustri och Lidköpings Mekaniska Verkstad.
Antalet privata arbetsplatser per 1 000 invånare i Lidköping ligger i nivå med snittet i Sverige i stort. Detta gäller såväl andelen arbetsställen med minst en anställd som andelen arbetsställen utan anställd, det vill säga så kallade enmansföretag. Utvecklingen följer också den positiva utvecklingen som vi ser i riket i stort. Mellan 2002 och 2015 ökade antalet privata arbetsplatser per 1 000 invånare i Lidköpings kommun från 97,29 till 123,17, att jämföra med rikssnittet på 98,18 respektive 127. När det gäller antalet arbetsställen utan anställda per 1 000 invånare i den privata sektorn, hade antalet i kommunen ökat från 71,1 år 2002 till 89,3 år 2015. Under samma tidsperiod hade snittet i landet ökat från 70,45 till 90. Antalet privata arbetsplatser per 1 000 invånare med minst en anställd under samma period hade i Lidköpings kommun ökat från 26,19 till 33,85. Motsvarande siffror för landet i stor var 27,7 respektive 37.
Andelen företagare i Lidköpings kommun var 2014 7,0 procent av befolkningen, vilket är 0,4 procent högre än snittet i landet. Nyföretagandet i kommunen låg 2015 på 9,3 nya företag per 1 000 invånare, vilket är något lägre än snittet i Sverige som samma år låg på 11,9. När branschorganisationen Svenskt Näringsliv presenterade den årliga rankingen av företagsklimatet i Sverige, hade Lidköping 2014 ökat med 25 placeringar och ligger nu på 79:e plats av landets 290 kommuner. När samma ranking för 2015 publicerades, hade man dock tappat 25 placeringar och låg nu istället på 104:e plats av kommunerna.
År 2015 fanns 4 913 arbetsställen i Lidköpings kommun, varav 1 242 av dessa (25,3 procent) var inom areella näringar såsom jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring. 762 (15,5 procent) av arbetsställena fanns inom industribranschen och 2 909 arbetsställen (59,2 procent) fanns inom tjänstenäringar.