Den yrkeskategori man i folkmun brukar kalla rörmokare, går numera ofta under benämningen VVS-montör – ett begrepp som härstammar från 70-talet. Tidigare har yrkeskategorin också kallats rörläggare. VVS är en förkortning för värme, ventilation och sanitet, och VVS-montör kallas alltså den fackman som har till yrke att installera och laga VVS-anläggningar i fastigheter. Benämningen rörmokare är dock en benämning på yrket som fortfarande används i dagligt tal. I vårt land förväntar vi oss helt enkelt att det ska finnas såväl kallt som varmt drickbart vatten i kranen och att avloppet på toaletten ska fungera. Men det har naturligtvis inte alltid varit så, även om VVS är ett långt ifrån nytt fenomen.
Den engelska benämningen på rörmokeri, plumbing, härstammar från det latinska ordet för bly – plumbum. Anledningen till detta är att de första effektiva rören som användes under den romerska eran var tillverkade av just bly. Fenomenet VVS var dock inte begränsat till det romerska riket utan förekom också tidigt i grekiska, persiska, indiska och kinesiska städer, i samband med att dessa skapade bad som var öppna för allmänheten och därför behövde ordna med tillförsel av dricksvatten och bortförsel av avloppsvatten i en större skala. Romarna tog dock VVS till en helt ny nivå när de introducerade sina akvadukter och andra byggnadsverk som krävde en utbredd användning av blyrör.
Användningen av bly i ledningar för dricksvatten minskade efter andra världskriget eftersom medvetenheten kring riskerna med blyförgiftning ökade. Då introducerades istället kopparrören som ett bättre och säkrare alternativ till blyrören. I städer som Stockholm började man också i allt större utsträckning att ansluta dagvattnet (det vill säga nederbördsvattnet) till redan befintliga avloppssystem, alternativt till ett dedikerat dagvattennät. I villor från 30- och 40-talen är avlopssysystemen och dagvattensystemen ibland inte åtskilda. Det kan leda till att avloppsvatten tar sig upp genom golvbrunnar vid rikligare nederbörd, då ledningarna från början inte var tänkta att hantera de bägge systemen tillsammans och därför får svårt att hantera den stora mängden vatten.
Så här blir man VVS-montör
I Sverige kan man bli VVS-montör genom att genomgå den treåriga gymnasieutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet (det som tidigare kallades energiprogrammet) med inriktning mot VVS. Efter utbildningen ska man dessutom gå som lärling på ett VVS-företag under två år (fyra perioder á 850 timmar), och därefter klara det gesällprov som är ett krav för erhållandet av yrkesexamen.
Vad innefattar VVS?
VVS innefattar alla typer av system som förmedlar vätskor för ett brett spektrum av användningsområden. Uppvärmning och nedkylning, sophämtning och leverans av dricksvatten är bland de vanligaste områdena inom VVS. Dessa är dock inte de enda användningsområdena för VVS. Rör, ventiler, armaturer, tankar och anat används för att leda vätskorna. Rörmokare är en av de yrkeskategorier som arbetar inom VVS. I Sverige och andra utvecklade länder är en fungerande VVS-infrastruktur avgörande för såväl allmänhetens hälsa som för saniteten.
VVS-företag i Sverige
Inoim byggsektorn är VVS-branschen stor och omfattar cirka 2 000 VVS-entreprenadföretag samt cirka 1 000 VVS-konsultföretag. Branschen har flera olika branschorganisationer, som till exempel VVS Företagen, Säker Vatten AB, Plåt & Ventföretagen, VVS-Fabrikanternas Råd, Svensk Ventilation, samt Svenska Rörgrossistföreningen.
Hitta rörmokare i ditt område
För att hitta kompetenta rörmokare hänvisar vi till branschsidan för respektive stad.